Nivavaara
Nivavaara finns i Korpikylä cirka 30 kilometer norr om Torneå stad. Där inledde gradmätningsexpeditionen sina mätningar. Nivavaaras mätpunkt användes dock inte i den slutliga triangelkedjan.
Nivavaara var ett enkelt besöksmål för expeditionen, eftersom berget är nära Torneälven och husen i Korpikylä. Även nuförtiden kan man enkelt ta sig upp på Nivavaaras topp längs byggda trappor. Från berget öppnas en vy mot Torneälven.
Om Nivavaaras läge var lätt för expeditionen, var dess förhållanden det inte. Nattgästerna pinades av myggor. På grund av myggorna måste tältet vara så tätt att hettan blev outhärdlig. Därför sov Réginald Outhier hest i en koja byggd av grankvistar med skorna på fötterna och en bit tyg som skydd för ansiktet.
En del av expeditionen begav sig för att resa ett siktmärke på det närliggande Kaakamavaara så att man kunde komma igång med mätningarna.
På Nivavaara planerade Pierre Louis Moreau de Maupertuis ett byggnadssätt för siktmärket som användes i fortsättningen på alla bergtoppar. Trädstammarna avkvistades och skalades, ställdes att luta mot varandra i konform och bands ihop i toppen. De skalade trädstammarna var ljusa och syntes bra från berg långt borta. Vinkelmätningsinstrumentet, alltså kvadranten, placerades mitt i siktmärket på dess insida.
Expeditionens sysslor intresserade invånarna i Nivavaaras omgivning, och en hel drös nyfikna kom för att följa med expeditionens arbete.
År 1799, 63 år efter den franska gradmätningsexpeditionen, var den italienska forskningsresanden Giuseppe Acerbi (1773–1846) och den svenska översten Anders Fredrik Skjöldebrand (1757–1834) på väg norrut längs Torneälven till Nordkapp.
Skjöldebrand var en skicklig illustratör och publicerade verket Voyage pittoresque au Cap Nord (1801) om sin resa. En av verkets illustrationer avbildar Karungi kyrka och Nivavaara på andra sidan älven. På bergets topp reser sig siktmärket som gradmätningsexpeditionen reste.
Bilden visar att siktmärket på Nivavaara stod kvar åtminstone 60 år efter att Maupertuis expedition besökte platsen.

Källor:
Maupertuis, Pierre Louis Moreau de. “Maan muoto”. Maan muoto ynnä muita kirjoituksia Lapista. Red. Osmo Pekonen. Väyläkirjat, 2019 (orig. 1738).
Outhier, Réginald. Matka Pohjan perille. Maupertuis Foundation och Väyläkirjat, 2011 (orig. 1744).
Tobé, Erik. Fransysk visit i Tornedalen 1736–1737. Om en gradmätniingsexpedition och dess nyckelpersoner. Tornedalica, Luleå, 1986.
Karta
Anvisningar för att använda kartan
- Röd = Triangelmätningskedja och dess mätpunkter.
- Grön = Rutt till mätpunkt.
- Blå = Ankomst från riksväg 21.
- Punkter: Aktivera punkten för att visa mer information om destinationerna.
- Droppikon: Bestämma din position på kartan.
- Zoom: Du kan zooma in och ut på kartan.
- Mätverktyg: Mäta avstånden mellan objekten.
Öppna kartan i ett nytt webbläsarfönster.
På den gamla kartan
Nivavaara på kartan ritad av Réginald Outhier (Carte du fleuve de Torneå, 1736).

Information
Bilder från Nivavaara
Bilderna öppnas i stor storlek i galleriet genom att klicka på bilden.

Expeditionens resa på kartan
Réginald Outhier har skildrat expeditionens resa från Paris till Torneå och tillbaka i detalj. Resan tog två månader åt vartdera hållet och färdmedlen var båt och vagn. Under returresan råkade expeditionen ut för ett skeppsbrott i Bottenviken.
Mätpunkter och andra destinationer
- Aavasaksa
- Baslinjen
- Forsar i Torneälven
- Huitaperi
- Iso-Horila
- Kaakamavaara
- Kittisvaara
- Matarengi kyrka
- Niemivaara
- Pullinki
- Torneå kyrka