Personporträtt från Tornedalen
Ett antal torneåbor har blivit kvar och leva på sidorna i Outhiers reseberättelse Journal från en resa i Norden. Hjälpen från många lokalbor var betydande med tanke på framgången hos expeditionens arbete.
Förutom lokalkännedom behövde expeditionen fysisk styrka för att transportera mätinstrument och bygga siktmärken.
Identiteten hos vanliga bönder och soldater sparades inte på reseberättelsens sidor, däremot nämns ofta ståndspersonernas namn.
Anders Hellant, expeditionens unga tolk
Anders Hellant (1717–1789) var endast en 18-årig ung man när han var tolk och lokalguide för Maupertuis expedition. Han gick senare in i historien som Lapplands ekonomidirektör, kronofogde, Kungliga Svenska Vetenskapsakademiens ledamot och djärv företagare.
När Maupertuis anlände till Torneå var Hellant landskamrerare i landshövding Gabriel Gyllengrips sällskap på inspektionsresan till rikets nordliga områden.
Hellant översatte Maupertuis forskningsrapport till svenska redan samma år som den utkom, år 1738.
Johan Wegelius, den bildade skolmästaren
Skolmästaren i Torneå pedagogium Johan Wegelius (1693–1764) hjälp var avgörande för expeditionen. Wegelius kunde latin, var intresserad av astronomi och gjorde meteorologiska observationer.
Han kunde berätta, att Torneälven sträckte sig mer i nord-sydlig riktning än vad som ritats på den tidens kartor. På basis av denna information började Maupertuis planera mätningar på bergen kring älvdalen.
Carl Magnus Du Rietz, adelsmannen med fransk bakgrund
Kommendanten för Torneå kompani i Västerbottens regemente Carl Magnus Du Rietz (1681–1741) kunde beordra lokala soldater som arbetskraft för Maupertuis expedition på kungens och landshövdingens begäran.
Petter Johan Pipping, Torneås borgmästare
När expeditionens medlemmar anlände till Torneå övernattade de först i stadens borgmästare Petter Johan Pippings (1694–1766) hus i Närä.
Före sin karriär som borgmästare var Pipping fogde för Lappland och skötte administrationen och beskattningen i området. Han var borgmästare för Torneå i mer än 30 års tid, från 1733 till 1764.
Pipping hade studerat latin, vilket underlättade diskussionen med gästerna.
Erik Brunnius den äldre och yngre, en bildad prästfamilj
Prästgården i Övertorneå var en av expeditionens fixpunkter. Samtalet med fransmännen skedde på de lärdas sätt på latin. Brunnius hushåll deltog aktivt i underhållet och bespisningen av expeditionen.
Övertorneås kyrkoherde Erik Brunnius den äldre (1660–1741) var redan närapå 80 år när expeditionen vistades i Tornedalen. Han var nästan blind och i praktiken sköttes tjänsten redan av hans son Erik Brunnius den yngre (1706–1783).
Christine och Elisabeth Planström, döttrar till en borgare i Torneå
Syskonen Christine Planström (cirka 1716–1790) och Elisabeth Planström (1718–1784) hörde till kretsen av bildade torneåbor. Med dem umgicks fransmännen och med några av gästerna blev umgänget romantiskt.
Systrarna följde efter männen till Paris. I Frankrike gick var inte som tänkt, och syskonen gick många motgångar till mötes. Båda levde resten av sina liv i Frankrike: Christine i ett kloster, Elisabeth som fru till en råbarkad adelsman, i fängelse och i kloster.
Abraham Fought, Nedertorneå kyrkoherde
Nedertorneås kyrkoherde Abraham Fought (1684–1760) var en bildad man som behärskade latin, och kunde därför lätt diskutera med fransmännen.
Carl von Linné hade besökt Torneå några år tidigare och beskrev Fought som en vänlig man i sin brevväxling.
Gabriel Gyllengrip, utvecklare av näringslivet
Landshövdingen för Västerbottens län Gabriel Gyllengrip (1687–1753) skaffade soldater från Västerbottens regemente som hjälp för den franska expeditionen enligt kungens order.
Sommaren 1736 gjorde Gyllengrip en inspektionsresa till de norra delarna i länet och träffade samtidigt Maupertuis med sällskap.
Källor:
Lundholm, Kjell. “Matkailijoita Tornionlaaksossa”. Tornionlaakson historia II. 1600-luvulta vuoteen 1809. Red. Olof Hederyd et al. Tornionlaakson kuntien historiakirjatoimikunta. Jyväskylä, 1993.
Outhier, Réginald. Matka Pohjan perille. Maupertuis-stiftelse och Väyläkirjat, 2011 (alk. 1744).
Pekonen, Osmo. La rencontre des religions autour du voyage de l’abbé Réginald Outhier en Suède en 1736–1737. Lapin yliopistokustannus, Rovaniemi, 2010.
Pekonen, Osmo. “Meteorologisia havaintoja”. Maan muoto ynnä muita kirjoituksia Lapista. Red. Osmo Pekonen. Väyläkirjat, 2019.
Pekonen, Osmo. “Planströmin tyttäret”. Maan muoto ynnä muita kirjoituksia Lapista. Red. Osmo Pekonen. Väyläkirjat, 2019.
Slunga, Nils. “Kirkko ja koulu – papisto ja kirkollinen elämä”. Tornionlaakson historia II. 1600-luvulta vuoteen 1809. Red. Olof Hederyd et al. Tornionlaakson kuntien historiakirjatoimikunta. Jyväskylä, 1993.
Terrall, Mary. Maupertuis. Maapallon muodon mittaaja. Översätt. Osmo Pekonen. Väyläkirjat, Tornio, 2015 (orig. 2002).
Tobé, Erik. Fransysk visit i Tornedalen 1736–1737. Om en gradmätniingsexpedition och dess nyckelpersoner. Tornedalica, Luleå, 1986.
Vuorio, Lauri. “Anders Hellant”. Tornionlaakson vuosikirja 1978. Tornionlaakson kotiseututoimikunta, Tornio, 1978.
Weinz, Erik. “Personer och händelser kring gradmätningen i Tornedalen 1736–1737. Några anteckningar som förord.” Red. Erik Weinz. Tornedalica Nr 23. Kalix, 1977.
Wikipedia https://fi.wikipedia.org/wiki/Johan_Wegelius_nuorempi