Baslinjen
Baslinjen är en cirka 14 kilometer lång del av triangelmätningen i Torneälven vid finska och svenska Övertorneå.
Baslinjens norra ända finns på östra stranden av Torneälven norr om Tengeli älvs mynning. Siktmärkets plats är cirka 2–3 kilometer norr om Aavasaksabrons korsning. Mätpunktens exakta läge är inte känt.
Baslinjens södra ända finns på väster sida om älven i Niemis. Den är cirka 14 kilometer fågelvägen från norra ändan. Södra siktmärkets exakta plats är inte heller känd. Enligt Réginald Outhiers karta fanns mätpunkten på södra sidan av Armasjokis mynning.
Enligt Pierre Louis Moreau de Maupertuis var baslinjen den längsta som man någonsin hade mätt i triangelmätningar.
Triangelmätning baserar sig på trigonometri. När man vet längden av en sida av triangelkedjan – baslinjen – kan resten räknas ut trigonometriskt genom att mäta vinklarna mellan sidorna. Triangelmätning har etablerats som en kartografisk metod på 1500- och 1600-talen.
Baslinjen mättes i hårda köldgrader på Torneälvens is. Siktmärkena på ändan av baslinjen restes på sommaren och från dem gjordes vinkelmätningar mot Aavasaksa och Huitaperi.
När expeditionen färdades på Torneälven märkte de att älven var särskilt bred vid Kainuunkylä och Koivukylä. Platsen visade sig lämplig som underlag för baslinjen.
Outhier berättar att älven har många öar där man slår hö. På stranden finns många bostäder och på deras åkrar växer “korn och råg med vackert rundade ax”. Han beskriver området som älvdalens vackraste.
När resten av expeditionen begav sig mot Pullinki i slutet av juli, blev Alexis Clairaut och Charles Camus kvar för att bestämma läget på baslinjen. De gjorde långa utflykter längs älvstranden och bergen för att hitta ett lämpligt läge för baslinjen.
Vinkelmätningarna gjordes under sommaren, och i början av december återvände expeditionen till Övertorneå för att förbereda mätningarna. De övernattade i Övertorneå prästgård på västra sidan av älven nära Matarengi kyrka.
Baslinjen mättes i slutet av december i sträng köld.
Källor:
Maupertuis, Pierre Louis Moreau de. “Maan muoto”. Maan muoto ynnä muita kirjoituksia Lapista. Red. Osmo Pekonen. Väyläkirjat, 2019 (orig. 1738).
Outhier, Réginald. Matka Pohjan perille. Maupertuis-stiftelse och Väyläkirjat, 2011 (orig. 1744).
Karta
Anvisningar för att använda kartan
- Röd = Triangelmätningskedja och dess mätpunkter.
- Punkter: Aktivera punkten för att visa mer information om destinationerna.
- Droppikon: Bestämma din position på kartan.
- Zoom: Du kan zooma in och ut på kartan.
- Mätverktyg: Mäta avstånden mellan objekten.
Öppna kartan i ett nytt webbläsarfönster.
På den gamla kartan
Baslinjen på kartan ritad av Réginald Outhier (Carte du fleuve de Torneå, 1736).
Baslinjens norra ända
Information
Bilder från baslinjens norra ända
Bilderna öppnas i stor storlek i galleriet genom att klicka på bilden.
Baslinjens södra ända
Information
Bilder från baslinjens södra ända
Bilderna öppnas i stor storlek i galleriet genom att klicka på bilden.
Expeditionens resa på kartan
Réginald Outhier har skildrat expeditionens resa från Paris till Torneå och tillbaka i detalj. Resan tog två månader åt vartdera hållet och färdmedlen var båt och vagn. Under returresan råkade expeditionen ut för ett skeppsbrott i Bottenviken.
Mätpunkter och andra destinationer
- Aavasaksa
- Forsar i Torneälven
- Huitaperi
- Iso-Horila
- Kaakamavaara
- Kittisvaara
- Matarengi kyrka
- Niemivaara
- Nivavaara
- Pullinki
- Torneå kyrka