Huitaperi

Huitaperi är beläget i Ylitornio invid Kainuunkylä, cirka 10 kilometer söder om Ylitornio centrum. I Kainuunkylä har man hittat de tidigaste tecknen på permanent och tät bosättning längs älven, senast från 1000–1100-talet. Vid Kainuunkylä är Torneälven bred och fylld av bördiga översvämningsöar.

Förutom Kaakamavaara och Nivavaara i Torneå är Huitaperi ett av de tre berg längs triangelmätningskedjan som inte har en skogbevuxen topp. Outhier nämner att den steniga marken gör det utmanande att hitta lämpliga tältplatser på dessa tre berg.

Från bergstoppen öppnas en vy över Torneälven och dess öars översvämningsängar. I norr öppnas ett bergslandskap och i öster ett något kuperat och kärrtäckt landskap.

Sedan år 2018 har det funnits ett minnesmärke för Maupertuis gradmätningsexpedition på Huitaperi.

När expeditionen anlände till Huitaperi ville de resa sina tält snabbt, eftersom det var dimmigt och regnigt. Följande dag lättade dimman och forskarna fick påbörja mätningsarbetet.

Expeditionen besteg Huitaperi första gången i början av juli och återvände i slutet av augusti. Då hade de rest siktmärket för baslinjens södra ändpunkt i Niemis på västra sidan av älven.

Där som mätningarna första gången fördröjdes på grund av dimman, fördröjdes de andra gången av röken som spreds från skogsbränder.

Huitaperis namn kan väcka förundran åtminstone för finsktalande människor. Det är en fonetisk översättning av det svenska ordet hvitaberg eller vitaberg, ett vitt berg.

Bredvid Huitaperi finns två berg som fått sina namn på samma sätt, Riisperi på västra sidan och Uksperi något längre bort på norra sidan.

Huitaperi är egentligen ett berg med två toppar som heter Huitaperi och Riisperi.

På bergets topp finns flera forntida steniga strandlinjer som har formats cirka 10 000 år sedan i slutet av den senaste istiden. De är svåra att urskilja. Toppen av berget har sköljts bort av det forna havets vågor. Huitaperis bergsområde har definierats som ett nationellt betydelsefullt bergsområde.

Källor:

Maupertuis, Pierre Louis Moreau de. “Maan muoto”. Maan muoto ynnä muita kirjoituksia Lapista. Red. Osmo Pekonen. Väyläkirjat, 2019 (orig. 1738).

Outhier, Réginald. Matka Pohjan perille. Maupertuis-stiftelse och Väyläkirjat, 2011 (orig. 1744).

Pellijeff, Gunnar. Ortnamnen i Norrbottens län. Del 14, Övertorneå kommun, bebyggelsenamn. Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, 1996. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1087870/FULLTEXT02.pdf

Finnish Heritage Agency: https://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=2173

Ympäristö.fi: http://wwwd3.ymparisto.fi/d3/Tuura/pdf/TUU-13-152.pdf


Karta

Anvisningar för att använda kartan
  • Röd = Triangelmätningskedja och dess mätpunkter.
  • Grön = Rutt till mätpunkt.
  • Blå = Ankomst från riksväg 21.
  • Punkter: Aktivera punkten för att visa mer information om destinationerna.
  • Droppikon: Bestämma din position på kartan.
  • Zoom: Du kan zooma in och ut på kartan.
  • Mätverktyg: Mäta avstånden mellan objekten.

Öppna kartan i ett nytt webbläsarfönster.


På den gamla kartan

Huitaperi på kartan ritad av Réginald Outhier (Carte du fleuve de Torneå, 1736).

Vill du ha en karta för dig själv? Kartan säljs som affisch (225 mm x 707 mm) i museibutik i Tornedalens museum (adress: Tornionlaakson museo, Torikatu 4, Torneå).


Information

WGS84N 66°14’54.2″ E 23°46’55.6″
WGS84N 66.2484, E 23.7821
ETRS-TM35FINN 7351311, E 355425
UTM (WGS84)34W 625007.394 7350376.504
(Uppskattad plats för mätpunkten.)

193 m

En riktning 1,5 km. Returen 2,5 km, om man tar en annan väg.

Huitaperi finns i Kainuunkylä, cirka 13 kilometer söder om Ylitornio centralort. Till Huitaperi leder stigar från tre olika håll. Här beskrivs vägen till den kortaste stigen.

Från riksväg 21 svänger man till Huitaperintie-vägen som man följer i 2,5 kilometer. Strax efter att vägen förenas med Kuusimaaantie-vägen korsar den med friluftsstigen ”Aurinkovaarojen jotos”. Stigen till Huitaperi är en del av friluftsstigen.

Om du färdas med bil lönar det sig att parkera den längs Kuusimaantie vid friluftsstigen.

Vägen till Huitaperi går via en sandgrop söderut från Kuusimaantie. Efter 400 meter kommer en korsning där man svänger till höger. Efter ytterligare 400 meter på vänster sida går en stig uppåt, som tar dig till bergets topp. Stigen är märkt med vita pinnar.

Torneå kyrka47 km
Kaakamavaara22 km
Aavasaksa17 km
Iso-Horila (Horilankero)26 km
Baslinjens södra ända i Niemis7 km
Nivavaara16 km
(Avstånd fågelvägen.)

Från den 15 till den 16 juli 1736
Från den 24 till den 28 augusti 1736

Den 15 juli 1736. “Sedan vi hade vilat litet och druckit mjölk i Kainuunkylä for vi vidare klockan 10. Vi fortsatte i båt nära en lieue, men sedan lämnade vi älven. Vi vandrade sedan genom skogar och över stenmarker upp på Huitaperi, dit vi ankom klockan tre söndag morgon. Vi reste först våra tält för att skydda oss mot dimman och ett mycket kallt regn som fortsatte hela dagen.“

Réginald Outhier. Journal från en resa i Norden (Journal d’un voyage au Nord), 1744.

Juli 1736. “Men först landstego vi igen 1,5 mil ifrån Avasaxa, och ungefär efter en timmas marcherande kommo til Cuitaperi, som är ett mycket brant berg, hvars spets består af en med måsa övervext klippa. Utflikten af detta berget är mycket stor, och ser man härifrån i söder sielfva havet. Vi låto upresa derpå en signal ifrån hvilken man kunde se Horrilakero, Avasaxa, Torne, Niva och Kakama.”

Pierre Louis Moreau de Maupertuis. Jordens figur (La Figure de la Terre), 1738. Översatt av Anders Hellant 1738.

Minnesmärket för Maupertuis expedition restes på Huitaperi en solig dag i juli år 2018. Verkets namn är Luojan kämmenellä (fri översättning: I Skaparens hand).

Den föreställer ett jordklot som hålls av en hand som sträcker sig ur ett moln. På jordklotet har man framhävt Finland och Ecuador. Till dessa nuvarande staters område skickade Frankrikes kungliga vetenskapsakademi sina gradmätningsexpeditioner på 1730-talet.

Minnesmärket finns på bergets topp.

Minnesmärket har formgetts av arkitekten Markus Kangas (1936–2023) och förverkligats av skulptören Sakari Matinlauri (f. 1957). Minnesmärket restes av Tornedalens turistförening, Tornionlaakson matkailuyhdistys ry.

Vid avtäckningstillfället hölls tal av minnesmärkets skapare samt Maupertuis-stiftelsens ordförande Veli-Markku Korteniemi. Vid tillställningen framfördes pjäsen ”Je suis de Maupertuis – Mie olen Maupertuis”, som skrivits av torneåbon Hannu Alatalo. Maupertuis roll spelades av haparandabon Adam Huuva.

Bilder från Huitaperi

Bilderna öppnas i stor storlek i galleriet genom att klicka på bilden.


Expeditionens resa på kartan

Réginald Outhier har skildrat expeditionens resa från Paris till Torneå och tillbaka i detalj. Resan tog två månader åt vartdera hållet och färdmedlen var båt och vagn. Under returresan råkade expeditionen ut för ett skeppsbrott i Bottenviken.


Mätpunkter och andra destinationer