Matarengi kyrka

När Maupertuis expedition anlände till Övertorneå, doftade Övertorneå eller Matarengi kyrka fortfarande nytt virke. Kyrkan hade byggts färdigt året innan, 1735. Den nuvarande klockstapeln fanns inte ännu – den färdigställdes cirka trettio år senare år 1763.

Kyrkan har byggts av österbottningen Hans Gabrielsson Biskop (cirka 1684–1760) från Kronoby. Orgeln som hämtades till kyrkan från Stockholm fanns inte på den tiden då fransmännen möjligtvis deltog i gudstjänsterna som hölls av Erik Brunnius den yngre (1706–1783). Orgeln, som härstammar från 1960-talet, skaffades till kyrkan år 1780.

Den första kända kyrkplatsen i Övertorneå socken var i Särkilax, några kilometer norrut. Särkilax kapell byggdes på slutet av 1400-talet.

Redan år 1530 blev Särkilax kapellförsamling en självständig församling.

Den stora översvämningen våren 1615 förstöres kapellet totalt, varefter platsen flyttades till den nuvarande Övertorneå kyrkas plats, invid Särkivaara. Den förstördes av ryska kosacker under stora ofreden år 1717. Kyrkoherden Johannes Nicolai Tornberg (1640–1717) försökte skydda silverföremålen i sin kyrka. Kosackerna misshandlade kyrkoherden, som dog två dagar senare av skadorna.

Byggnaden revs helt när den nya kyrkan under Maupertuis tid byggdes.

På samma ställe där det ursprungliga Särkilax kapellet stått byggdes år 2018 ett nytt kapell som efterliknar det gamla.

Matarengi kyrka kallades Särkilax kyrka i Outhiers reseberättelse. Kyrkoherden Erik Brunnius den äldre (1660–1741) med familj bodde nära den. Den ålderstigna kyrkoherdens uppgifter sköttes främst av hans son, Brunnius den yngre.

Övertorneå prästgård var en central plats för expeditionen. De övernattade ofta i den gästfria prästgården. Dessutom hjälpte Brunnius den yngre expeditionen på flera sätt. Han lät bland annat bygga trästavar och stödben som behövdes för mätningen enligt fransmännens anvisningar.

Socknens andra kyrkan fanns i Hietaniemi. År 1947 eller tio år efter Maupertuis besök byggde man en ny kyrka i Hietaniemi. Den hade planerats av samme Hans Biskop. Hösten 2023 brann Hietaniemi träkyrka ner till stenfoten och förstördes helt.

Förutom i Matarengi och Hedenäset (Hietaniemi) fanns det en kapellkyrka med en egen kaplan vid Kengis bruk i Pajala.

Källor:

Maupertuis, Pierre Louis Moreau de. “Kirje Verteillacin kreivittärelle”. Översätt. Osmo Pekonen. Maan muoto ynnä muita kirjoituksia Lapista. Red. Osmo Pekonen. Väyläkirjat, 2019.

Slunga, Nils. “Kirkko ja koulu – papisto ja kirkollinen elämä”. Tornionlaakson historia II. 1600-luvulta vuoteen 1809. Red. Olof Hederyd et al. Tornionlaakson kuntien historiakirjatoimikunta. Jyväskylä, 1993.

Väänänen, Kyösti: Johannes Nicolai Tornberg. Turun hiippakunnan paimenmuisto 1554–1721, online publication. Studia Biographica 9. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2011– (referred 3.5.2024). Permanent ID for the publication URN:NBN:fi-fe201101191118; permanent ID for the article http://urn.fi/urn:nbn:fi:sks-thp-002540

Karta

Anvisningar för att använda kartan

Röd = Triangelmätningskedja och dess mätpunkter.
Grön = Rutt till mätpunkt.
Blå = Ankomst från riksväg 21.
Punkter: Aktivera punkten för att visa mer information om destinationerna.
Droppikon: Bestämma din position på kartan.
Zoom: Du kan zooma in och ut på kartan.
Mätverktyg: Mäta avstånden mellan objekten.

Öppna kartan i ett nytt webbläsarfönster.

På den gamla kartan

Matarengi kyrka på kartan ritad av Réginald Outhier (Carte du fleuve de Torneå, 1736).

Tämän kuvan alt-attribuutti on tyhjä; Tiedoston nimi on Outhiern-kartta_Matarengin-kirkko.jpg

Vill du ha en karta för dig själv? Kartan säljs som affisch (225 mm x 707 mm) i museibutik i Tornedalens museum (adress: Tornionlaakson museo, Torikatu 4, Torneå).

Information

Matarengi kyrka ligger i Matarengis eller Övertorneås centrum på Matarengivägen 31.

Den 19 augusti 1736. “På söndag gick några av oss i gudstjänsten. Under predikan blev de överraskade av att höra snyftningar från alla håll. Församlingen blev rörd av herr Brunnius’ undervisning. På återväg från kyrkan hörde vi sägas att det brann i skogarna vid Horrilankero. Det var endast alltför sant.”

Den 22 augusti 1736. “Klockan 9 återvände vi till herr Brunnius för att supera och gå till vila. Hans hus var den bästa tillflyktsort vi kunde ha fått. Det ligger nästan mitt i det område våra trianglar omfattar och mycket nära den norra ändan av vår bas. Vi hade där alltid tre rum som vi kunde ta i anspråk utan att störa hans mycket talrika familj.”
Réginald Outhier. Journal från en resa i Norden (Journal d’un voyage au Nord), 1744.

Den 21 december 1736. “Den 21 December om Fredagen, på sielva vinter solståndet, en merkvärdig dag för ett sådant arbete, begynte vi mäta vår basis vid Avasaxa. Solen kom väl neppeligen sielva middagstunden upp; men de longa skymningarna, snöns vithet, och de nord-skien som himmelen på dessa orter altid är upfyld med, giorde så mycket, at vi hade nog liust at arbeta uti 4 eller 5 timmar.

Klockan 11 om morgonen reste vi ifrån kyrko-herden i Över-Torne, der vi hade vårt tilhåll, så lenge detta arbetet påstod, ovh infunno vi oss på elven, derest mätningen skulle börjas, – – -”
Pierre Louis Moreau de Maupertuis. Jordens figur (La Figure de la Terre), 1738. Översatt av Anders Hellant 1738.

Bilder från Matarengi kyrka

Bilderna öppnas i stor storlek i galleriet genom att klicka på bilden.

Expeditionens resa på kartan

Réginald Outhier har skildrat expeditionens resa från Paris till Torneå och tillbaka i detalj. Resan tog två månader åt vartdera hållet och färdmedlen var båt och vagn. Under returresan råkade expeditionen ut för ett skeppsbrott i Bottenviken.

UTFORSKA KARTORNA