Pierre Louis Moreau de Maupertuis. Utdrag ur gravyr. Graverad av Jean Daulle.

Pierre Louis Moreau de Maupertuis

Rötter

Pierre Louis Moreau de Maupertuis föddes på franska västkusten i Saint-Malo, Bretagne år 1698. Hans far var sjökapten och kapare (corsaire) som legitimerats av kungen. Adelsfamiljen satsade på utbildningen av sin begåvade son: matematik, filosofi, musik och militär träning.

Personlighet

Maupertuis var en ambitiös och socialt begåvad vetenskapsman som eftersträvade ära och berömmelse både i akademiska kretsar och i den stora allmänhetens ögon. Maupertuis kunde ställa in sig hos såväl adelskvinnor som kungar. Han var en gestalt som hyllades av societeten och den filosofiska eliten och var noga om sin bild utåt.

Karriär

Maupertuis valdes till Frankrikes kungliga vetenskapsakademi som 25 år gammal år 1723. Expeditionen till Tornedalen 1736–1737 var en vändpunkt i hans karriär. Efter resan fick Maupertuis en hederspost och det väckte uppmärksamhet hos Preussens kung Fredrik den Store. År 1745 flyttade Maupertuis till Berlin för att leda Preussens kungliga vetenskapsakademi. I sin forskning var Maupertuis intresserad av Newtons naturfilosofi (La Figure de la Terre, 1738), fortplantning (Vénus physique, 1745) och kosmologi och metafysik (Essai de cosmologie, 1749).

Konflikter

Under sin livstid var Maupertuis involverad i flera personliga och akademiska konflikter. En av de mest betydande uppstod mellan honom och hans tidigare vän, författaren och filosofen Voltaire. I tvisten som fördes i offentligheten deltog även Preussens kung Fredrik den Store, som synligt försvarade Maupertuis.

Död

Under sina sista år led Maupertuis av en lungsjukdom. Han dog försvagad av sjukdomen i Basel, Schweiz hos sin vän Johann Bernoulli den yngre då han var på väg från Frankrike till sitt hem i Berlin år 1759. Maupertuis har begravts i Dornachs kyrka i Schweiz.


Vändpunkter i Maupertuis liv på tidslinjen

Under 20 år

1698. Maupertuis föds i Saint-Malo, en hamnstad vid Bretagnes kust, som son till en kapten för ett kaparfartyg. Födelsedatumet är inte känt. Han döptes den 28 september i Saint-Éliers herrgård.

Saint-Malo på Bretagnes kust i Frankrike. Källa: Bibliothèque nationale de France.

1714. Flyttar till Paris som 16 år gammal för att fortsätta sina studier i Collège de la Marche. När studierna slutförts arrangerar fadern en plats för sonen som musketör i kungens livgarde.

20–30 år

1720. Blir kapten för ett kavallerikompani i Lille. Han tillbringar vintrarna i Paris och börjar studera matematik.

1723. Avstår från sin vakans som kavallerikapten, flyttar permanent till Paris och blir invald i Kungliga franska vetenskapsakademin.

Paris 1733. Utdrag ur ritningen. Källa: Universitats und Landesbibliothek Darmstadt.

1728. Gör en studieresa till London för några månader, där han bekantar sig med efterföljarna av Isaac Newtons (1643–1727) arbeten. Han blir ledamot av det engelska vetenskapssamfundet Royal Society.

30–40 år

1729–1730. Reser till Basel i Schweiz för att studera under ledning av matematikern Johann Bernoulli den äldre (1667–1748). Bernoulli blir hans mentor och dess son Johann Bernoulli den yngre (1710–1790) hans långvariga samarbetspartner.

Johann Bernoulli den äldre och den yngre.

1731. Avancerar i Frankrikes vetenskapsakademi till en position med livränta, pensionnaire géomètre.

1732. Publicerar verket Discours sur les différentes figures des astres avec une exposition des systèmes de MM. Descartes et Newton, där han jämför kartesiansk och newtonsk fysik.

1735. Avancerar vidare inom akademin, där han väljs till viktiga uppdrag såsom domare för pristävlingar och vice president för akademin.

1736–1737. Leder gradmätningsexpeditionen till Tornedalen.

Källa: Gallica.bnf.fr / Bibliothèque nationale de France.

1738. Publicerar en kombination av forskningsrapport och äventyrsberättelse La figure de la terre.

1739. Låter måla ett porträtt av sig där han trycker ner en jordglob under sin handflata. Han får en hederstjänst med uppgiften att förbättra sjöfarten, skräddarsydd av marinminister de Maurepas.

40–50 år

1740. Maupertuis besöker Preussens kung Fredrik den Store i Wesel och Berlin. Kungen försöker locka honom att flytta till Berlin.

1741. Blir tillfångatagen av österrikare i det första Schlesiska kriget mellan Preussen och Österrike. Han transporteras till Wien till ärkehertiginna Maria Teresias hov, varifrån han snabbt friges.

1742. Väljs till direktör av Kungliga franska vetenskapsakademin. Han publicerar det anonyma verket Lettres sur la comète om kometer och deras roll i Newtons celesta mekanik.

1743. Väljs till ledamot i den skönlitterära franska akademien L’Académie française.

1744. Formulerar den minsta verkans princip i sin forskning om ljusets brytningslag. Principen är fortfarande betydande i den matematiska fysikens grunder.

1745. Publicerar verket Vénus physique. Han flyttar till Berlin på inbjudan av Fredrik den Store och blir president för Preussens vetenskapsakademi.

Målningen föreställer Fredrik den stores hov i Potsdam, Sanssouci-palatset. Vid kejsarens bord samlades en grupp kultiverade människor som Voltaire och Giacomo Casanova. Målning: Adolph von Menzel, 1850.

1745 eller 1746. Gifter sig med Preussens prinsessa Amelies hovfröken Catharina Eleonora von Borck.

1749. Publicerar verket Essai de cosmologie, där han skriver om den minsta verkans princip, rörelselagar och Gud. Bokens syfte var att förstå orsaker bakom fenomenen.

50–60 år

1750. Insjuknar i en allvarlig lungsjukdom. Han försöker bota sjukdomen genom att tidvis vistas i Saint-Malos havsklimat.

1751. Den franska matematikern Samuel König påstår att Gottfried Wilhelm Leibniz uppfunnit minsta verkans princip före Maupertuis. Voltaire ger ut pamfletter som beskriver Maupertuis som halvgalen och girig samt fantasiverket Micromégas som gör narr av Maupertuis expedition.

1752. Reser av hälsoskäl till Saint-Malo i Frankrike och lämnar sin post i Berlins vetenskapsakademi till Leonhard Euler (1707–1783).

1754. Återvänder till Berlin.

1756. Reser från Berlin tillbaka till Saint-Malo. Samtidigt utbryter ett krig mellan Preussen och Frankrike, som senare får namnet Sjuårskriget. Maupertuis ställning mellan de krigande länderna är svår.

1757. Läkarna rekommenderar en resa till Italien för Maupertuis som lider av lungsjukdom. Han ger sig ut på resa, men stannar på vägen i Bordeaux hos sin före detta älskarinna, hertiginnan d’Aiguillon. Därifrån beger han sig söderut till Toulouse där han tillbringar vintern 1757–1758.

1759. Avstår från tanken att resa till Italien och återvänder till Berlin, men hinner inte ända fram. Han dör 60 år gammal i lungsjukdom hemma hos Johann Bernoulli den yngre i Basel, Schweiz, den 27 juli, och begravs i Dornachs kyrka.

Denna teckning som används som sidillustration är från Maupertuis verk La Figure de la Terre (1738).
Källor:

Pekonen, Osmo. “Johdanto: Maan muotoa mittaamassa”. Maan muoto ynnä muita kirjoituksia Lapista. Red. Osmo Pekonen. Väyläkirjat, 2019.

Terrall, Mary. Maupertuis. Maapallon muodon mittaaja. Översätt. Osmo Pekonen. Väyläkirjat, Tornio, 2015 (orig. 2002).

Institut de France, Académie de Science. https://www.academie-sciences.fr/pdf/dossiers/Maupertuis/archives_Maupertuis_oeuvre.htm


Historia