Aavasaksa

Aavasaksa är ett av Finlands nationallandskap och bland de första turistmålen. Berget ligger cirka 13 kilometer norr om Ylitornio centrum.

Resenärer har besökt berget sedan 1600-talet för att beundra midnattssolen. Sedan 1800-talet samlades lokalbor på berget för att fira midsommar. I slutet av seklet hade Aavasaksa etablerats som ett besöksmål.

Mätpunkten fanns troligen på samma plats som utsiktstornet som byggts på Aavasaksas topp, precis som den motsvarande punkten på den senare Struvekedjan. År 2005 restes ett minnesmärke för Maupertuis gradmätning invid utsiktstornet.

Pierre Louis Moreau de Maupertuis anlände med båt till Torneå före det övriga sällskapet som reste på land. Han besökte då Aavasaksa med landshövding Gabriel Gyllengrip omkring tiden för sommarsolståndet.

I det skedet hade expeditionen inte ännu fattat beslutet om att bygga triangelkedjan på berg. På Aavasaksa lade Maupertuis redan märke till kedjan av berg som kantade Torneälven.

I början av juli 1736 byggde expeditionen ett siktmärke på Aavasaksa, och alla träd på bergets topp avverkades. Expeditionen återvände till berget i slutet av månaden. Då fick expeditionen även besök av landshövding Gyllengrip och hans gäster. Av träd och löv byggdes en matsal med bord och bänkar, och festen till ära lades resten av rödvinet på bordet.

Lokala invånare besökte ofta platsen för att följa med fransmännens arbete. De hämtade med sig fisk, får och ”de där eländiga bären som växer i dessa skogar.” Troligen avsåg Maupertuis blåbär.

Maupertuis och Réginald Outhier återvände till Aavasaksa redan i december. Färden som gjordes med ren och pulka var ”kort men förskräcklig”. Fransmännen var inte vana vid de vingliga pulkorna, utan föll upprepade gånger omkull i snön. Maupertuis skadade dessutom sin hand under färden.

På Aavasaksa finns flera byggnader som byggts för turism. Den utsmyckade Kejserliga jaktstugan som staten byggt är från år 1882. Byggnaden har ritats av arkitekt Hugo Emil Saurén.

Stugan byggdes för den ryska kejsaren Alexander III:s besök, som inte blev av. Finland var en del av kejsardömet Ryssland 1809–1917.

Paviljongen byggdes år 1927 som en så kallad resenärsstuga. Det är den äldsta byggnaden i Lappland som byggts för turism. Bredvid kejsarstugan finns en kiosk i jugendstil som flyttats från Apteekinpuisto i Torneå. Den är byggd år 1912 och flyttad till Aavasaksa år 1959 för att betjäna turister.

Utsiktstornet i rött tegel är byggt år 1969. De första planerna för Aavasaksas utsiktstorn hade gjorts redan 19 år tidigare.

Källor:

 Finnish Heritage Agency: https://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=2174

Hautajärvi, Harri. “Aavasaksa ja öinen aurinko”. Kestävän matkailun monitieteiset mittarit kulttuuriympärstöissä. Red. Soile Veijola och Kati Kyyrö. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 2020:26. Valtioneuvoston kanslia, Helsinki, 2020.

Maupertuis, Pierre Louis Moreau de. “Maan muoto”. Maan muoto ynnä muita kirjoituksia Lapista. Red. Osmo Pekonen. Väyläkirjat, 2019 (orig. 1738).

Outhier, Réginald. Matka Pohjan perille. Maupertuis-stiftelse och Väyläkirjat, 2011 (orig. 1744).


Karta

Anvisningar för att använda kartan
  • Röd = Triangelmätningskedja och dess mätpunkter.
  • Grön = Rutt till mätpunkt.
  • Blå = Ankomst från riksväg 21.
  • Punkter: Aktivera punkten för att visa mer information om destinationerna.
  • Droppikon: Bestämma din position på kartan.
  • Zoom: Du kan zooma in och ut på kartan.
  • Mätverktyg: Mäta avstånden mellan objekten.

Öppna kartan i ett nytt webbläsarfönster.


På den gamla kartan

Aavasaksa på kartan ritad av Réginald Outhier (Carte du fleuve de Torneå, 1736).

Vill du ha en karta för dig själv? Kartan säljs som affisch (225 mm x 707 mm) i museibutik i Tornedalens museum (adress: Tornionlaakson museo, Torikatu 4, Torneå).


Information

WGS84N 66°23’52.1″ E 23°43’31.1″
WGS84N 66.3978, E 23.7253
ETRS-TM35FINN 7368087, E 353746
UTM (WGS84)34W 621730.998 7366906.915
(Uppskattad plats för mätpunkten.)

242 m

Totalt cirka 1,6 km.

Aavasaksa ligger cirka 12 kilometer norr om Ylitornio centralort. Från riksväg 21 färdas man först Raanujärventie-vägen i cirka 5 kilometer och svänger sedan till vänster på Aavasaksanvaarantie-vägen.

Längs Aavasaksanvaarantie finns flera parkeringsplatser för bilar.

På den första parkeringsplatsen vid Aavasaksanvaarantie-vägen går en stig från områdets nordvästra hörn. Den rakaste vägen till Maupertuis minnesmärke och mätpunkt är cirka 500 meter. När stigen förgrenas håller man sig till höger.

Från den övre parkeringsplatsen lönar det sig välja utsiktstornet som riktning. Mätpunkten finns vid utsiktstornet och minnesmärket alldeles invid den.

Baslinjens norra ändaca 2 km
Baslinjens södra ända in Niemisca 13 km
Huitaperi17 km
Iso-Horila (Horilankero)14 km
Pullinki28 km
(Avstånd fågelvägen.)

Den 8 juli 1736
Från den 21 till den 30 juli 1736
Från den 18 till den 21 augusti 1736
Den 27 december 1736

Den 21 augusti 1736. “Madame Brunnia skickade upp till oss på berget en skål med en rätt av hackat kött och en skål gröna ärter, men hon hade till den grad sötat och smaksatt med citronskal efter landets smak att vi inte kunde äta det.”

Réginald Outhier. Journal från en resa i Norden (Journal d’un voyage au Nord), 1744.

Den 21 juli 1736. “Detta berget ligger vid elvstranden, 7 mil ifrån Torne. Man kommer ei så lätt derpå: först stiger man upföre igenom en skog ungefär til hälften af berget, sedan möter man en stor hoop branta och slipriga stenar, och derpå igen tager skogen vid, som strecker sig enda til och över toppen af berget; jag säger strekte sig, efter vi der ovan på låto afhugga skogen.

Den delen af bergen som vetter til nord-ost, var förskrekligen brant af stora klippor, emellan hvilka några falkar hade sina nästen. Vid roten af detta berget löper Tengliö ån, som kröker sig omkring Avasaxa, innan den faller in uti Torne elv.

Utsikten på detta berget är mycket vacker: den förhindras af ingen ting mot söder, och man ser härifrån ett vidlyftigt stycke utaf stora elven: i öster ser man Tengliö, enda til des den stryker igenom åtskilliga tråsk: i norr strecker sig utsikten til 6 eller 7 mil, hvarest den stadnar uti en stor myckenhet af berg, som åro staplade det ena över det andra lika som ett cahos plågar förestellas, och ibland hvilka ei var så lätt at gå och finna igen det berget, som man hade sedt ifrån Avasaxa.”

Pierre Louis Moreau de Maupertuis. Jordens figur (La Figure de la Terre), 1738. Översatt av Anders Hellant 1738.

Minnesmärket restes år 2005 och har formgetts av Hanna Koskinen.

Minnesmärket föreställer jordklotets längd- och breddgrader som har fästs i en stor naturformad sten.

Bilder från Aavasaksa

Bilderna öppnas i stor storlek i galleriet genom att klicka på bilden.


Expeditionens resa på kartan

Réginald Outhier har skildrat expeditionens resa från Paris till Torneå och tillbaka i detalj. Resan tog två månader åt vartdera hållet och färdmedlen var båt och vagn. Under returresan råkade expeditionen ut för ett skeppsbrott i Bottenviken.


Mätpunkter och andra destinationer